Nytt i hyllan #9 Hårda klappar

Jag tänkte visa upp alla de fina böcker som mina underbara och snälla familj och släktingar har gett mig i jul. Är så väldigt glad för dem och ser mycket fram emot att läsa dem! Långsamt och stämningsfullt.

• Jag ger dig solen av Jandy Nelson
• När hundarna kommer av Jessica Schiefauer
• Doftande trädgårdar för de blinda av Jane Frame
• Los Peregrinos av Cecilia Samartin
• In i skogen av Jean Hegland
• Aristotle and Dante discover the secrets of the universe av Benjamin Alire Saenz
• Min europeiska familj av Karin Bojs

Julläsning 15-16: Uppdatering 1

Då var det dags för den första uppdateringen av julläsningen som Mias bokhörna arrangerar. Det har gått väldigt bra med läsningen. Massor av sidor hinner passera under en resdag, medan andra dagar blir det inte många, det går lite upp och ner men ändå toppenbra tycker jag.

Jag läste ut de kvarvarande 100 sidorna på Hästarnas dal, sedan hela Tillsammans är man mindre ensam (535 s.) och hela Flicka med pärlörhänge (246 s.) och nu är jag på I vargars närhet på sidan 94.

Så hittills 939 s. 

Flicka med pärlörhänge av Tracy Chevalier

Titel: Flicka med pärlörhänge
Författare: Tracy Chevalier
Serie: -
Genre: Utländsk skönlitteratur
Antal sidor: 246
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Girl with a pearl earring
Översättare: Anna Strandberg
Förlag: B. Wahlströms
ISBN: 91-32-32727-7
Utgivningsår: 2002 (1999)
Format: Kartonnage

Första meningen: Min mor hade inte berättat för mig att de skulle komma.

Handling: Vermeers mästerverk Flicka med turban beskrivs ofta som den holländska Mona Lisa, outgrundlig och mystisk. Vem var hon, den okända flickan, vars direkta blick är på samma gång oskuldsfull och inbjudande?

   Griet är sexton år när hon träder i tjänst i det Vermeerska hushållet. Hennes uppgifter är hushållsarbete, men hon får också förtroendet att städa konstnärens ateljé utan att rubba ett enda föremål i hans minutiöst uppbyggda scenerier.

   Snart uppstår ett slags samförstånd med en underström av attraktion mellan Griet och Vermeer, en själarnas sympati mellan den store målaren och den enkla tjänsteflickan; båda är estete och perfektionister för vilka ordning och skönhet går hand i hand. Han lockar fram en förmåga som finns slumrande hos Griet och lär henne se tingen med en konstnärs ögon.

   Vermeers hustru Catharina är från första stund avogt inställd till Griet och avskyr sin makes intresse för flickan. När Vermeers rike mecenat fattar tycke för Griet och kräver att Vermeer ska måla henne skärps spänningarna. Ryktena och skvallret i småstaden Delft ökar trycket och när tavlan är fullbordad väntar en dramatisk uppgörelse.

Mitt omdöme: Jag läste boken i ett svep under en läs-a-lot, och det är något jag rekommenderar att göra för den här boken. Det är som om allting ska komma till en under ett tillfälle. Både för historiens skull men också för att det inte finns några kapitelindelningar (mer än något år som passerat). Men det var inget som jag störde mig på. Det förekommer visserligen uppdelningar som ger mig andningsrum, men annars löpte berättelsen i ett svep.

Jag tyckte den var vacker! Det var lättläst och lite mystiskt, men framförallt romantisk. Den utspelar sig under mitten av 1600-talet och det märks, med den uppmålade och självklara hierarkin. Jag har inte sett filmen mer än någon scen så nu vill jag verkligen se den. Boken berättas i jag-form och man får följa Griet i hennes liv som tjänsteflicka. Det är som sagt charmigt, men också lite grymt och tragiskt. Boken var väldigt fint skriven, och snyggt uppbyggt, och jag håller den varmt om hjärtat.

Mitt betyg: 3 av 5

Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda

Titel: Tillsammans är man mindre ensam

Författare: Anna Gavalda

Serie: -

Genre: Utländsk skönlitteratur

Antal sidor: 535

Språk: Svenska

Originalspråk: Franska

Originaltitel: Ensemble, c´est tout

Översättare: Maria Björkman

Förlag: Albert bonnier

ISBN: 91-0-010605-4

Utgivningsår: 2005 (2004)

Format: Inbundet

Första meningen: Paulette Lestafier var inte så tokig som folk sa.

Handling: Camille är en utbränd ung kvinna som gör sitt bästa för att försvinna. Sjuk och nedkyld räddas hon av sin granne, Philibert, som låter henne bo i sin stora lägenhet. Där finns även hans inneboende Franck som arbetar som kock och är butter och ohyfsad. Mormor Paulette är en egensinnig gammal dam som vantrivs på ålderdomshemmet och flyttar in hos de tre.

   Handlingen i Anna Gavaldas nya roman utspela sig i Paris under loppet av ett år. Boken berättar om konflikterna, ömheten, vänskapen, utbrotten, försoningarna och allt annat som händer mellan fyra personer som bor under samma tak. Fyra personer som inte har någonting gemensamt från början och som aldrig borde ha träffats, men som alla har stora hjärtan.

~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~   ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~

Mitt omdöme: Tyvärr var det här ingen bok för mig, med tanke på hur den var skriven. Det är speciellt, mycket fylls ut av tomma dialoger, vilket känns märkligt och ibland jag blir tokig. Ungefär som om jag försöker tjuvlyssna på en grupp människor på stan. Jag hör vad de säger, men får inget grepp om situationen eller förstår vilka de är. Det blir tomt och platt. Sedan finns inga direkta miljöbeskrivningar eller om människorna och situationen. Det är bara lite hopp hit och dit, med prat och kanske någon beskrivning men den är så ynklig att den bara flyger förbi, jag tappade fokus.

Men i början tyckte jag den höll sig och jag hoppades på att den skulle fortsätta. Då var det lite spännande det sättet som den var skriven på, men i efterhand tappade den mig. Vilket var synd för de hade varit roligare att kunna fängslas lite mer om de sargade själarna som försökte hitta rätt i tillvaron. Jag hoppades och gav den en chans, men hur den berättades föll inte mig i smaken. 

Mitt betyg: 2 av 5

Hästarnas dal av Jean M. Auel

Titel: Hästarnas dal
Författare: Jean M. Auel
Serie: Jordens barn #2
Genre: Historisk roman
Antal sidor: 566
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The valley of the horses
Översättare: Mikael Mörling
Förlag: Bra Böcker
ISBN: 91-7133-944-2
Utgivningsår: 2002 (1982)
Format: Kartonnage

Första meningen: Hon var död.

Handling: Crogmagnonflickan Ayla har vuxit upp till en vacker och modig kvinna när hon drivs bort från den neanderthalklan som en gång adopterade henne. Utstött och följd av neanderthalarnas förbannelse ger hon sig ut på en ödslig vandring som tar henne till en dal där stäpphästar betar. Med en stäpphäst och ett grottlejon som anförvanter stannar hon i Hästarnas dal. Hon lär sig eldens hemligheter och naturens nyckfullhet och blir en skicklig jägare och medicinkvinna. Men ensamheten förmörkar hennes liv. Som genom en ödets nyck träffar hon den starke, vackre Jondalar som blir den förste man som väcker hennes vänskap - och hennes kärlek. 

~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~

Mitt omdöme: Jag tycker om att läsa om det primitiva livet som gestaltas i boken. Det är underhållande och intressant att följa Ayla i den gångna tid hon lever i, i naturen och på väg att upptäcka den utveckling som människan senare kommer att driva henne till den punkt hon är vid idag. Det är också befriande att slippa våra nutida och moderna miljöer och problem och i stället ta del av något helt annat. Sedan är det mycket som kan sticka under huden på en i dessa böcker, t.ex kvinnosynen (främst i första boken). Men jag tycker ändå det är intressant att ta del av något fel, som man säger så, för det var ju extremt länge sedan (35.000 år) och därmed borde man ha lite förståelse för att det ändå ser ut som det gör (plus att boken gavs ut för snart 30 år sedan). En väldigt annorlunda kultur helt enkelt. Det är som med all historia, och även idag på andra håll, viktigt att ta del av olika levnadssätt. Och det är klart jag tar hänsyn till att ingen kan veta exakt hur det var, men bättre med en någorlunda gissning än inget alls.

Annars då, tyckte jag att den här boken var lite bättre än den första. Kanske för att jag visste vad jag skulle förvänta mig? Det är lite enklare att sympatisera för denna, just för att grottmänniskorna i den förra var lite speciell. Men jag tycker ändå om båda, på sitt sätt. Jag tycker om att läsa om Aylas självständighet när hon överlever ensam i vildmarken, och hennes mod och talang när hon tämjer de maffiga djuren. Jag tyckte den här var väldigt mysig att läsa och hade ganska jämt flöde. Även om jag kanske missuppfattade när tusan deras vägar skulle korsas. Jag "gick och väntade" på det... jag ville vara med när Ayla äntligen skulle få se en av de sina, en av de Andra. Tillslut fick hon också det, och till på köpet en knivig anpassning för dem båda, med allt vad kärlek innebär... allting är klyschigt men vad gör det när det ändå är charmigt! Det är svårt att inte tycka om dem båda.

Mitt betyg: 4 av 5

Serien:
1. Grottbjörnens folk
2. Hästarnas dal
3. Mammutjägarna
4. Stäppvandringen
5. Nionde grottan
6. De målade grottornas land

Helgens läsning

Då var det fredag och det känns riktigt bra! I morgon ska vi iväg och köra omkring en del för att käka julmat (alltså inte på flera ställen, haha, utan en bra bit härifrån...). Kanske får jag läst en del på resan. Jag läser nog i varje fall ut Hästarnas dal i helgen. Det blev underbart mycket roligare att läsa nu när Aylas och Jondalars vägar äntligen korsades, de är så charmiga! Efter den tänkte jag börja på Anna Gavaldas bok Tillsammans är man mindre ensam. Passar nog bra så nära inpå julen tror jag. Det utspelar sig dessutom i Paris och vi har en hel del influenser därifrån... 

Hoppas ni får en riktigt fin helg!

Smilla fick hjälpa mig att visa upp böckerna :)

Massor av julläsning

Nu har jag hoppat på två julutmaningar. För några dagar sedan en läs-a-lot som Nellons bokblogg anordnar. Den går i två omgångar, den första är den 25-27 december och den andra är den 2-4 januari. De har lite olika teman men det hela går ut på att läsa så många antal böcker som möjligt. Jag tänkte att det kunde vara bra att kombinera det med det som Mias bokhörna dragit igång, nämligen en julläsning som pågår under en längre tid, från den 19 december till den 12 januari. Här gäller det att läsa så många sidor som det bara går. Tänk så mycket jag kommer få läst... De är dessa böcker som jag tänkte ägna mig åt. Jag ser fram emot dem!

I vargars närhet av Nicholas Evans

Flicka med pärlörhänge av Tracy Chevalier

Gå dit hjärtat leder dig Susanna Tamaro

Och bergen svarade av Khaled Hosseini

Och så levde de lyckliga av Lucy Dillon

Hundar, hus och hjärtats längtan av Lucy Dillon

Brobyggarna av Jan Guillou

Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda

(kommer även ha ett antal sidor kvar på Hästarnas dal av Jean M. Auel inför Mias julläsning som börjar på lördag)

Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón

"Böcker som ingen längre minns, böcker som har gått vilse i tiden, de lever här i väntan på att en dag få hamna i händerna på en ny läsare, en ny själ."

Titel: Vindens skugga
Författare: Carlos Ruiz Zafón
Serie: De bortglömda böckernas gravkammare #1
Genre: Historisk roman, Spänning
Antal sidor: 478
Språk: Svenska
Originalspråk: Spanska
Originaltitel: La sombra del viento
Översättare: Yvonne Blank

Förlag: Norstedts
ISBN: 91-1-301233-9

Utgivningsår: 2005 (2001)
Format: Inbundet

Första meningen: Jag minns fortfarande den där gryningen när pappa för första gången tog med mig till De bortglömda böckernas gravkammare. 

Handling: En av de första sommardagarna 1945 tar den unge Daniel Semperes pappa honom med till De bortglömda böckernas gravkammare i hjärtat av Barcelonas gamla stad. Där finner han romanen Vindens skugga av den bortglömde författaren Julián Carax, läser den under en natt och blir fullkomligt besatt av den och av dess mystiske författare. Sökandet efter svaren på alla gåtor som omger boken och dess upphovsman kommer att prägla Daniels liv för all framtid. Varför har någon ansträngt sig så för att sopa igen alla spår efter Julián Carax? När Daniel till slut finner både kärleken och svaren på alla gåtor har läsaren fått ta del av en total uppslukande berättelse, lika gäckande gåtfull, romantisk, mystisk och lockande som det labyrintiska gatunätet i Barcelonas gamla stad.

Kommentar: Precis som det utlovades var jag trollbunden från första början. Jag sögs in i en annan värld som jag inte ville lämna. Det var mystik och vackra meningar. Och som bokälskare känns det som något alldeles särskilt när böcker framställs så som de gör - med en själ. Det är den idén som boken bygger på som jag tycker är helt underbar! Det finns allt -  spänning och något att fascineras av, kärlek, vänskap, sorg och svek. För att inte tala om hur fint språket är.

I början av boken och ganska långt i den var förträffligt bra, i mitten någonstans tyckte jag den drog iväg lite väl långt i det förflutna, och mörknade till, även om det var intressant. Jag blev lite orolig för hur det skulle sluta eftersom den vägen som den tog inte alls skulle falla mig i smaken (om den slutade så och det var bokens budskap). Men som tur var gav Zafón boken ett värdigt slut, så där vackert och djupt så som jag gillar. Sista biten satt jag som på nålar och kunde inte lägga ifrån mig den förrän den var utläst. Otroligt fängslande bok. Jag är helnöjd!

Mitt betyg: 5 av 5

HÄR finns en smakbit.

En smakbit på söndag - Vindens skugga

Idag är det både lucia och tredje advent, så mysigt. Hoppas ni får en fin dag!

Och eftersom det är söndag är det också dags för en smakbit. Den här gången kommer smakbiten från boken Vindens skugga. Jag har hört mycket gott om den och det tog inte lång tid för mig att förstå varför. Boken handlar om den tioåriga Daniel som hittar en bok, Vindens skugga, i de bortglömda böckernas gravkammare efter att hans pappa tagit med honom dit. Snart visare det sig att det döljer sig en hel del mysterier kring den där boken och en rad spännande saker utlöser varandra... Det känns väldigt speciellt med en bok som handlar så mycket om böcker. Smakbiten kommer från sidan 9:

"- Det här stället är ett mysterium, Daniel, ett helgedom. Varje bok, varje volym du ser här är besjälad. Besjälad av den som en gång skrev boken, av alla dem som har läst den, levt sig in i den och drömt om den. För varje gång en bok byter ägare, för varje gång en ny läsare låter sin blick glida över dess sidor, växer sig bokens själ allt starkare."

Ett ljus i mörkret av Agneta Sjödin

" I evigheter kommer mitt namn att leva vidare. Jag kommer alltid att vara ljuset som skingrar mörkret."

Titel: Ett ljus i mörkret

Författare: Agneta Sjödin
Serie: -
Genre: Historisk roman
Antal sidor: 283
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -

Förlag: Forum
ISBN: 978-91-37-13502-1

Utgivningsår: 2009

Format: Inbunden





Första meningen: "Jag ska vara den bästa av mödrar för dig, mitt älskade lilla barn."

Handling: "Ett ljus i mörkret handlar om de val vi gör, om godhet och ondska och om kärlek och hat. Det är kärleken som leder oss genom livet: det är kärleken som är värd att kämpa och dö för. Utan kärlek är vi ingenting." - Agneta Sjödin.

   I sin nya roman berättar Agneta Sjödin om Lucia, flickan vi firar som Sankta Lucia. Lucia föddes på Sicilien 286 e.Kr, och hennes dramatiska liv är en hyllning till ljusets och kärlekens kraft.
~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~
Kommentar: Idag är det Lucia och jag hoppas att ni får en riktigt fin dag! Det är även tredje advent, tänk sådan julstämning det blir. För att komma i ytterligare stämning har jag läst den här boken som handlar om Lucia. Om det är någon gång den här boken ska läsas, så är det nu.

I det stora hela är boken som en längre saga. Det är mysigt, men jag blev lite besviken på den enkelhet som den är skriven på. Det är inte mycket spänning, inte heller något underhållande språk. Så det gjorde läsningen lite tråkig, även om jag såg till berättelsen som något intressant och viktigt att ta del av. Jag störde mig lite på hur alla personer vi alla tillfällen förklarade sig, och tycktes alltid veta vad den andra tänkte på och önskade sig. Det blev för enkelt och därmed ointressant. Det var synd, eftersom idén i sig med boken är fin.

Mycket i boken ifrågasätter och vrider på hur det är att vara människa, varför gör vi som vi gör. Varför finns det rika och fattiga? Onda och goda? Jag ser framförallt till bokens budskap, att sprida ljus och kärlek. Hur viktigt det är att göra sitt bästa för att skapa en bättre tillvaro och värld, på det sätt som varje människa kan. Och att vi alltid har ett val att handla efter omtanke.

Mitt betyg: 2 av 5

Helgens läsning

Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón

samt

Ett ljus i mörkret av Agneta Sjödin

Hoppas ni får en mysig helg och fin tredje advent, då det också är lucia!

Britt-Marie var här av Fredrik Backman

"Man älskar fotbollen för att den är instinktiv. Om den kommer rullande på gatan så sparkar man på den. För att man älskar den av samma anledning som man förälskar sig. För att man inte vet hur man låter bli."

Titel: Britt-Marie var här

Författare: Fredrik Backman
Serie: -
Genre: Komedi, Roman
Antal sidor: 359
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -

Förlag: Partners in stories
ISBN: 978-91-981820-0-2

Utgivningsår: 2014

Format: Inbunden

Första meningen: Gafflar.

Handling: En roman om förälskelse, andra chanser och att sparka på det som rullar.

   Britt-Marie, 63, är faktiskt inte passivt aggressiv. Det är bara det att smuts, repor och felaktigt organiserade besticklådor får henne att skrika på insidan. Hon har just lämnat ett 40-årigt äktenskap och liv som hemmafri, och det enda arbete hon kan få finns i Borg, ett finanskrisdrabbat samhälle vid en väg är allt är nedlagt utom den ölstinkande pizzerian. Britt-Marie avskyr fotboll, Borg har inget annat än fotbollen kvar. Det är sannerligen inte en början på en underbar vänskap.

   Men när byns ungdomslag behöver en tränare så desperat att de till slut är redo att ge jobbet till vem som helst, då bryr de sig in om petitesser som att hon absolut inte vill ha det. När Britt-Marie dessutom blir utbjuden på dejt av en polis och bryter handen i ett solarium finns det ingen återvändo.

~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~

Kommentar: Jag läste nyligen En man som heter Ove av Backman och jag känner igen mig i hans sätt att skriva och bygga upp historien i den här boken. Det är en otrolig berättarstämning, och fascinerande hur han kan skriva det både roligt och sorgligt på samma gång. Man skrattar samtidigt som det värker i hjärtat...

Britt-Marie är en stark karaktär, som ger uttryck för sig att vara väldigt knepig och besvärlig. Men efterhand faller man för henne också, precis som jag gjorde för Ove. Det är mycket som känns väldigt överdrivet, men det är då det blir starkt! Och ibland överdriver man ju själv också, i sitt liv. Så jag kan förstå Britt-Marie.

För Britt-Marie ska det vara ordning och reda, hon vet exakt vart allting ligger, hon kan sitta uppe hela nätterna för att vänta på sin man, hon anser att man talar om hur maten hon lagar smakar och för allt i världen - se till att sköta dig, för vad ska grannarna annars tro? Det är mycket i henne som jag kan känna igen mig i, inte allt och inte fullt, men tillräckligt för att det känns att läsa om henne vill jag lova.

Backman skriver så fint, det är enkelt och vardagligt men samtidigt poetiskt och med ett fint budskap och han knyter an historien så väl och vackert. Det är väldigt välskrivet. Jag ler stort och länge när de sista raderna är passerade. Och det är ju en så otroligt fin betydelsen för titeln! Men det måste man förstås läsa boken för att förstå :)

Mitt betyg: 9 av 10

HÄR finns en smakbit.

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon

"Det spratt till i Rachels hjärta. Det var hennes uppmärksamhet han ville ha. Hennes uppskattning. Han ville tillhöra någon och bli älskad."

Titel: Ensamma hjärtan och hemlösa hundar
Författare: Lucy Dillon
Serie: -
Genre: Feelgood
Antal sidor: 454
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Los dogs and lonely hearts
Översättare: Ann Björkhem

Förlag: Bonnier Pocket
ISBN: 978-91-7429-210-7

Utgivningsår: 2011 (2009)
Format: Pocket

Första meningen: "Första veckan i februari hade Rachel Fielding ett riktigt glamoröst jobb som PR-konsult för ett antal internetföretag, en älskare som gav henne blommor med jämna mellanrum och klädde sig snyggare än hon själv, städhjälp och en hy som var tre år yngre än hennes biologiska ålder, trettionio."

Handling: Rachel har just blivit av med jobbet på reklambyrå samt den chica Londonvåningen och hennes älskare har gjort slut. I samma veva får hon reda på att hon har ärvt sin mosters tillgångar - ett hus på landet och ett hem för övergivna hundar...

   När hon har förlikat sig med sin nya livssituation blir hon alltmer engagerad i arbete med att finna nya ägare till de tilltufsade hundpersonligheterna. Till sin hjälp har hon flera godhjärtade människor som brinner för uppgiften. Och den råbarkade veterinären George rycker gärna in vid behov. Under hundpromenaderna knyts nya starka band, inte bara mellan människor och hundar...

   En härlig feel good-roman om att få en andra chans i livet, om lojalitet och villkorslös kärlek.

~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~ ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~

Kommentar: Det här var en omläsning. Jag vet inte vad som hände när jag läste den första gången för några år sedan. Det var nog helt fel tid i livet för denna bok, jag fullkomligt sprang igenom den och tyckte den var töntig. Nu den här andra gången, förstår jag inte hur jag kunde missa det hela.

För den var helt underbar! Faktiskt blev jag förvånad över hur bra jag tyckte att den var. Dillon skriver så träffsäkert och igenkännande om hur hundarna är och vad de gör med människorna. Liksom vad de tre kvinnorna, som boken cirkulerar kring, gör. Men trots att det bara är något som beskrivs i förbifarten, så värker det i hjärtat när jag får veta vad de stackars hundarna blivit utsatta för innan de kom till hundhemmet...

Boken är så gullig och charmig. jag satt och smålog mest hela tiden. Det är lättläst, igenkännande och fängslande. Det finns också humor emellanåt. Jag växlar mellan att småle, tjuter ett åhh och blir irriterad, och myser i fåtöljen när regnet smattrar (kunde visst hoppas på snö) och vinden yr utanför fönstret. Underbart härlig bok som gör mig alldeles varm inombords.

Mitt betyg: 5 av 5

En smakbit på söndag - Britt-Marie var här

Då var det söndag och dags för en smakbit. Det var ganska nyss jag läste Fredrik Backmans bok En man som heter Ove, och den var så bra så nu kunde jag inte vänta längre till att läsa Britt-Marie var här. Jag har just börjat på den så smakbiten kommer från de första raderna på sidan 9:

"Gafflar. Knivar. Skedar.

I den ordningen.

Britt-Marie är sannerligen inte en sådan som dömer andra människor, inte alls, men ingen civiliserad person skulle väl ändå komma på tanken att organisera besticken i en kökslåda på något annat sätt än det? Britt-Marie domer ingen, inte alls, men vi är väl ändå inte djur heller?"

Fler smakbitar hittar du hos Mari på Flukten fra Virkeligheten.

Helgens läsning

God fredag på er här i vintermörkret. Igår på kvällen fick hela staden strömavbrott fem gånger (undrar om det var "efterskalv" från stormen?), gisses så mörkt det blev! Alla lampor ute som inne och all den fina julbelysningen bara slogs av. Poff, mörker och tystnad. Men den kom snabbt tillbaka och det var nog bara tillfälligt. Tänk vad beroende vi är av vår el. Hoppas det inte händer igen och blir långvarigt, så att jag kan läsa :)

Jag har kommit en bit in på boken Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon och den är väldigt bra och mysig. Så om jag fortsätter i den här takten kanske jag läser ut den i helgen.

I så fall tänkte jag börja läsa Britt-Marie var här av Fredrik Backman. Längre kan jag inte vänta på den här boken som jag nästan är helt säker på kommer vara bra.

Vinterläsning

Här har jag skrapat ihop en hög med böcker som jag vill läsa nu i juletider, och under vintern. Det kanske inte är så uppenbara julböcker som jag har valt, men jag fick en känsla för dessa och jag tror de är ganska stämningsfulla för den här årstiden. Det är böcker jag ser fram emot att läsa nu på momangen. 

Säkert kommer andra böcker att smyga sig in också. För jag är väldigt sugen på att fortsätta de serier som jag har börjat på.

På bilden syns:

• Tre böcker av Lucy Dillon
• Ett ljus i mörkret av Agneta Sjödin
• Britt-Marie var här av Fredrik Backman
• Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda
• Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón

Major Pettigrews sista chans av Helen Simonson

"Världen tycktes ha krympt ihop och rymdes nu utan problem inom rummets väggar."

Titel: Major Pettigrew´s sista chans
Författare: Helen Simonson
Serie: -
Genre: Roman
Antal sidor: 434
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Major Pettigrew´s last stand
Översättare: Katarina Jansson

Förlag: Forum
ISBN: 978.91-37-13786-5

Utgivningsår: 2010
Format: Inbunden

Första meningen: Major Pettigrew var fortfarande uppriven efter telefonsamtalet från sin brors fru, och därför tänkte han sig inte för utan öppnade automatisk dörren när det ringde på. 

Handling: Major Pettigrew är en gentleman av den gamla stammen. För honom är tillvarons grundpelare en omsorgsfullt tillagad kopp te, korrekt uppträdanden samt plikten och äran. Han lever ett inrutat pensionärsliv och sedan hustrun gick bort känns dagarna ofta långa, trots golfklubben och en och annan societetsjakt på ett närliggande gods.

   En morgon ringer det oväntat på dörren. Utanför står mrs Ali som sedan många år äger samhällets lilla speceriaffär. Hon kommer från Pakistan och på ytan verkar de inte ha mycket gemensamt. Men snart upptäcker de att de delar kärleken till böcker och trivs i varandras sällskap.

   Det här blir början på en vänskap mellan majoren och mrs Ali, som med tiden djupnat alltmer. Frågan är bara om deras relation kan överleva omgivningens motstånd och deras egna tvivel.
~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~
Kommentar: Det här är en bok som är ganska långsam att läsa. Det har nog att göra med att jag inte får ta del av något fängslande. Det tog väl hundra sidor att få grepp om situationen, och ytterligare hundra sidor för att engagera sig och börja förstå. Men den är absolut mysig, med sina inslag av böcker och te.

Jag tycker att den andra halvan av boken var bättre. Då blev det charmigt och ofta insiktsfullt, så som jag gillar. Citat som man gärna markera för att minnas. Ibland tyckte jag dock att dialogerna var lite lustiga, jag funderar liksom om man verkligen pratar så. Men jag tänker att äldre människor kanske gör det, eller i det landet, för den delen.

Det är heller inte lätt att inte jämföra den här bok med den som jag läste innan, En man som heter Ove. Böckerna har många likheter, men där tar det stopp, för de är skrivna på helt olika sätt och inte helt otippat föredrar jag Backmans bok.

Major Pettigrew´s sista chans är inte bara en romeo och julia-saga med en oväntad vänskap på äldre dar, utan jag tyckte också den handlade mycket om majorens relation med hans son.

I överlag tyckte jag boken kändes spretig, seg och jag var ofta oberörd, men visst hade den sina ljusglimtar emellanåt som jag verkligen gillade.

Mitt betyg: 2 av 5

HÄR finns en smakbit.

Nanowrimo 2015 - en liten utvärdering

Nu har det blivit december och tiden för nanowrimo är över för i år. I lördags skrev jag det sista ordet på min lilla berättelse. Jag slutade ganska tvärt efter att jag passerade 50.000 ord. För att jag var less på den, och bara ville i mål. Men det tog faktiskt inte lång tid därefter innan jag kom att sakna det hela!

Det var ju bara drygt en vecka innan som jag bestämde mig för att delta. HÄR kan du läsa om min ångest. Och därför hann jag inte med så mycket planering. Vilket jag märkte halvvägs in ungefär, att jag inte hade utvecklat mina karaktärer så mycket. Och då blev det svårt, mycket tragglande och en känsla av att det inte sitter.

Men nano handlar om att få ner orden på pappret. Och jag var tveksam vid många tillfällen om det skulle gå. Kände i början när jag hade kämpat mig fram till 600 ord, och tänkte att innan dagen är slut ska jag ha 1000 ord till. Och sedan samma sak, i 30 dagar. Haha jag vågade till slut inte ens tänka på det, utan bara skrev. Sedan kom det där flowet emellanåt och orden bara sprutade ut.

Ibland är det lysande, men oftast inte. Det finns ingen tid för någon finjustering. Det kan man göra efteråt. Och det intalade jag mig själv hela tiden. Att bara skriva. 

Hur ska man veta om man aldrig testar? Jag är så glad att jag deltog. Nu har jag lärt mig att det är möjligt. Att det inte alltid går att vänta på att inspirationen ska komma till en. Nya idéer väcks under tiden som man skriver. För att inte tala om hur viktigt det är att faktiskt se hur texten i dokumentet växer, det gör att jag vill fortsätta.

Det är också viktigt att poängtera att man inte alls behöver vinna för att delta. Varje ord är av betydelse, oavsett hur många de är. Så om du är nyfiken tycker jag absolut att du ska testa. Om du gillar att skriva och vill få en liten spark i baken. Nanowrimo funkar inte för alla, det är bara ett sätt. Men jag tyckte att det var en rolig och lärorik resa!

Nytt i hyllan #8

Jag var ju bortrest förra veckan. Och så klart ville jag besöka en second hand affär, och tur var väl det, för dessa böcker fick äntligen följa med mig hem. De var i så nytt skick och kostade en så oförskämt billig peng, så det är inte klokt... Den enda spontana var Anna Gavaldas bok. Annars har jag bara tagit dem som jag ändå har letat efter. Och då är det är väl ändå okej? ;-)

En smakbit på söndag - Major Pettigrews sista chans

Idag är det söndag och även första advent, hoppas ni får en fin dag!

Jag håller på att läsa Major Pettigrews sista chans av Helen Simonson. Man kan säga att den handlar om den oväntade vänskapen som växer fram mellan Majoren och mrs Ali. Det är en liten romeo och julia saga med kulturkrockar och kärlek på äldre dar. Den är ganska mysig såhär på hösten, för den handlar mycket om te och böcker. Här kommer en smakbit från sidan 133:

Majoren hällde upp påtår åt dem båda två och önskade att det fanns något sätt att förhindra det sena eftermiddagsljuset från att förflytta sig genom vardagsrummet. När som helst nu skulle de gyllene strålarna nå fram till bokhyllan vid bortre väggen och få mrs Ali att inse hur mycket klockan egentligen var. Han befarade att hon då skulle sluta läsa.

   Hon hade en låg, klar röst och läste texten med en uppenbar uppskattning. Han hade nästan glömt bort hur njutbart det kunde vara att sitta och lyssna. Under de otillfredsställande åren då han undervisat på St. Marks förberedande skola hade hans öron blivit avtrubbade, de hade brutits ner till okänsliga tillbehör efter alla monotona pojkröster som inte begrep ett ord av det de läste upp.

Hos Mari på Flukten fra virkeligheten finns fler smakbitar att läsa.

Nanowrimo - fjärde veckan

Sista veckan under nanowrimo. Precis som förra veckan gick det lite upp och ner. Började illa, men mot slutet gick det snabbare än någonsin. När målet är i sikte, då kan jag spurta hur mycket mjölksyra jag än dragit på mig. Ni får ursäkta med de exakta ordantalet för varje dag blev för mycket att hålla reda på, så det blev en någorlunda avrundning, hoppas det funkar.

22 november

Idag hade jag fullt upp, kunde inte ens öppna dokumentet, typ.

23 november

Och så var denna dag en resdag, så det blev inga ord idag heller. Var djupt insjunken i Backmans bok, underbart bra!

24 november

Fick ihop ca 1500 ord, bättre än inget men nu börjar jag bli orolig. Klockan tickar mot december...

25 november

Gick lite bättre idag. Skrev 2233 ord. Helt okej.

26 november

Det blev strax över 2000 ord.

27 november

Samma sak idag med, ganska precis 2000 ord igen.

28 november

Och så blev det dags för ett sista ryck. jag skulle banne mig bli färdig idag. O ja, jag var lite less på min historia. Så jag spurtade ihop 4600 ord och därmed var jag en vinnare av nanowrimo! Tjoho!

Antal ord sista veckan: 12533

Slutade på 50067 ord. 

Andas ut.

Jag tänkte skriva ihop lite vad jag lärt mig och lite andra tankar från det här projektet senare. Men först måste jag bara andas lite. Sedan vill jag inte läsa en rad av det jag skrivit tills jag känner mig redo att gå tillbaka... Nu ska jag vara glad och stolt. Jag klarade det!!

Helgens läsning

Då var det fredag igen. Jag vet inte hur mycket jag kommer hinna läsa i helgen, för jag ska framförallt ägna mig åt att skriva det sista på nanowrimo. Timmarna tickar på fort nu och snart är det december. Mysigt. Men det ska faktiskt bli skönt att avsluta det här  projektet nu. Så kanske jag kan belöna mig med lite läsning. Och en kopp te till. Nog för att jag kommer hinna med fler koppar där emellan...

Men, läsningen dårå! Major Pettigrews sista chans, den är dock lite seg så det kanske inte är den bästa belöningen. Men den kanske blir bättre längre fram, har inte hunnit så långt. Vad ska ni läsa i helgen?

Önskar er en härlig helg!

En man som heter Ove av Fredrik Backman

Titel: En man som heter Ove

Författare: Fredrik Backman
Serie: -
Genre: Komedi, Roman
Antal sidor: 348
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -

Förlag: Forum
ISBN: 978-91-37-13811-4

Utgivningsår: 2013
Format: Inbunden

Första meningen: "Ove är 59 år gammal."

Handling: En roman om kärlek, ordentliga verktyg och vikten av att alltid köra Saab.
Ove är 59. Han kör Saab. Trots att han avsattes som bostadsrättsföreningens ordförande för flera år sedan (i det som Ove själv bara minns som "stadskuppen") är han fortfarande kvarterets vresige ordningsman.

Men när de nyinflyttade grannarna i radhuset mittemot råkar förstöra Oves brevlåda blir det upptakten på en komisk och hjärtvärmande historia om tilltufsade katter, oväntad vänskap och den uråldriga konsten att backa med släp. Som kommer förändra en man och en bostadsrättsförening i grunden.

Fredrik Backmans debutroman om den arga äldre mannen i grannhuset lyckas både skapa sitt eget humoristiska universum och berätta något viktigt om oss själva och vår tid.
~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~ 

Kommentar: Jag var väldigt rädd när jag började läsa den här boken som så många hyllat. Men efter ett tag släpptes det och jag kunde verkligen njuta av att läsa om Ove. Han är otroligt sympatisk. Trots att han är så arg, fåordig och principfast. Gubben i kvarteret. Men måste säga att i början är han som vilken sur gubbe som helst (ursäkta), men i efterhand går han rakt in i hjärtat.

Det finns så många gulliga formuleringar och kommentarer och sammankopplingar att jag gång på gång tjöt till ett åhhhh. Och jag skrattade, och var så nära tårarna att jag fick hejda mig och sluta läsa ett tag där jag satt på tåget. Backman skriver otroligt fint. Jag som inte ens bryr mig om bilar, kan nu förstå Oves mani när det för honom betyder allt. Och så Oves relation till sin fru, det är så vackert och sorgligt att det inte finns. Liksom hur det går för honom med de andra grannarna. Och katten.

Det är ett jämt flöde i boken och trots att det inte är något jättestarkt som griper tag så kan jag inte sluta läsa, det är lätt att fasta för den. Jag gillar hur varje kapitel börjar med "En man som heter Ove och ...", vad kapitlet nu handlar om. Backman är duktig på att knyta samman allting. Det är enkelt och tydligt men samtidigt starkt och stort. Och hur han berättar om vår tillvaro var otroligt charmigt.

Tänk att det tillsynes enkla med en sur gubbe i kvarteret kan skildras så här vackert och känslosamt. En väldigt fin bok. Men mest skulle jag nog säga att den var gullig. Tänk att en gubbe kan få bli det.

Mitt betyg: 5 av 5

Här finns en smakbit från boken.

En smakbit på söndag - En man som heter Ove

Det är en fin söndagsmorgon här uppe i norr och jag har börjat läsa Fredrik Backmans hyllade bok En man som heter Ove. Här kommer en smakbit från sidan 45:

"Ove förstod mycket väl att hennes vänner inte begrep varför hon frivilligt vaknade varje morgon och beslutade sig för att dela dagen med honom. Han begrep inte heller. Han byggde en bokhylla till henne, och hon fyllde den med böcker av folk som skrev sida upp och sida ner om känslor. Ove begrep sig på saker han kunde se och ta på. Betong och cement. Glas och stål. Verktyg. Saker man kunde räkna ut. Han begrep räta vinklar och tydliga instruktioner. Konstruktionsmodeller och ritningar. Saker man kunde rita upp på papper. Han var en man av svart och vitt.

Och hon var färg. All hans färg."

Fler smakbitar finns hos Mari på Flukten fra virkeligheten.

Nanowrimo - tredje veckan

Den här veckan har det gått lite upp och ner med skrivandet. Jag har rest iväg och det har varit klurigt att hitta tillbaka till rutinerna och inspirationen på annan plats.

15 november

Gick helt okej, skrev 2455 ord.

16 november

Det här var en resdag. Hann bara skriva typ 500 ord innan jag skulle iväg, och sedan försvann dagen.

17 november

Tragglade mig fram med det var svårt. Framför allt för att den var en svår och viktig scen, blev 1943 ord.

18 november

Fanns ingen tid eller framför allt ro att skriva denna dag, 200 ord på sin höjd. Knappt mätbart...

19 november

Likadant denna dag, skrev ca 500 ord. Det är svårt att komma in i skrivandet igen med ny miljö liksom med nya riktningar i berättelsen.

20 november

Jag tror det här var en allmän storskrivar dag. Jag slog dagsrekordet för månaden och skrev 4058 ord, Kände äntligen att jag hittat tillbaka till berättelsen och kom förbi några viktiga scener och lyckades skriva på mot sluttampen.

21 november

Gick någorlunda bra idag med. Nöjde mig med 2195 ord.

Sammanlagt antal skrivna ord den tredje veckan: 12095

Är nu uppe i: 37534

Jag skrev ju mer den här tredje veckan än den andra, men inte så mycket som jag hoppats. Men jag är ändå nöjd att jag lyckades skriva så mycket eftersom 3 dagar försvann och där blev det inte många ord. Nu blir det sista rycket!

På vinst och förlust av David Nicholls

Titel: På vinst och förlust
Författare: David Nicholls
Serie: -
Genre: Humor
Antal sidor: 363
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Starter for ten
Översättare: Katarina Jansson

Förlag: Månpocket
ISBN:

Utgivningsår: 2011 (2003)

Format: Pocket




Första meningen: Alla unga människor oroar sig, det är naturlig och oundvikligt när man växer upp, och vid sexton års ålder oroade jag mig mest av allt över att jag aldrig mer skulle lyckas åstadkomma något lika fint och rent och ädelt och sant som mitt avgångsbetyg från grundskolan.

Handling: Brian Jackson har ett mål här i livet - att komma med i uttagningen till ett frågesportsprogram som sänds i TV. Då han börjar universitetet lyckas han kvala in i laget och blir på kuppen hals över huvud förälskad i sin medtävlare Alice Harbinson.

   Brian uppvaktar Alice å alla tänkbara sätt, bjuder på romantiska middagar, skriver dikter tillägnade henne och framförallt försöker han imponera på henne med sina enorma kunskaper i värdelöst vetande. Och han lyckas nästan få sin drömtjej på fall. Om han bara in hade varit så otålig.

   På vinst och förlust är en komedi om kärlek, klass och att bli vuxen. Och om skillnaden mellan värdelöst vetande och verklig kunskap.

~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~

Kommentar: Jag hade inga förväntningar alls på den här boken, och tur var väl det, för den föll inte mig i smaken. Visst fanns det smått roliga bitar i den, men jag kanske missade en del andra.

I början var boken okej och härlig, men i efterhand tappade den mig och mitt intresse svalnade då det kändes för ofokuserat. Jag klickade helt enkelt inte med den, karaktärerna kände jag inte någonting för. Brian är en knasig kille, originell i sitt sätt men ändå lite frustrerande. Jag hade hoppats på ett slut som knöt ihop allt och kom med ett fint budskap, men jag fattade ingenting. Det var bara som resten av boken. Vardagsskildringar om hur det är att bli vuxen, och om kärlek, kryddat med humor. Nej, det var så synd, men den här boken funkade inte riktigt för mig.

Mitt betyg: 2 av 5

Top Ten Tuesday

Dagens Top Ten Tuesday lyder: "Top Ten Quotes I Loved From Books I Read In The Past Year Or So". Alltså citat som jag läst och tyckt om. Jag älskar citat!

Men eftersom jag är en relativt nyfödd bokbloggare har jag inte hunnit samla på mig särskilt många citat i mina böcker. Så det var lite svårt för mig. Men jag kikade igenom hyllan och såg efter vad jag hittade. Så här kommer ett gäng citat som jag gillade.

För dig skulle jag göra det tusen gånger om.

Beslutet som du fattar är inte lika viktigt som hjärtat som ligger bakom. Stå fast vid ditt beslut, så kommer det att stå fast vid dig.

Jag tror att platser griper tag i oss, att vi blir som vilken del av landskapet som helst och antar dess egenheter och dårskaper.

Men du förstår, Annie, där det finns smärta finns det fortfarande känslor, och där det finns känslor finns det hopp.

Denna lilla hund vet precis vad den vill, till skillnad från människan som ju har möjligheten att dölja sina innersta känslor, till och med för sig själv.




I am the blood of the dragon.




When the sun rises in the west and sets in the east.
When the mountains blow in the wind like leaves.
Then you shall return to me my sun and stars.


A day will come when you think your are safe and happy, and your joy will turn to ashes in your mouth. And you will know the debt is paid.

A clash of kings - George R.R Martin

Titel: A Clash of Kings
Författare: George R.R Martin
Serie: A song of ice and fire #2
Utgivningsår: 1998
Antal sidor: 873
Första meningen: At Winterfell they had called her "Arya Horseface" and she´d thought nothing could be worse, but that was before the oprhan boy Lommy Greenhands had named her "Lumpyhead".

Handling: From the ancient citadel of Dragonstone to the forbidding lands of Winterfell, chaos reigns as pretemders to the Iron Throne of the Seven Kingdoms stake their claims through tempest, turmoil and war.
As a prophecy of doom cuts across the sky - a comet the colour of blood and flame - five factions struggle for control of a divided land. Brother plots against brother and the dead rise to walk in the night.
Against a backdrop of incest and fratricide, alchemy and murder, the price of glory is measured in blood.
~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~ 
Mitt omdöme: Jag misstänker att jag inte kan göra en fullt rättvis bedömning av den här boken, eftersom jag märkte att jag var ovan att läsa på engelska. Vilket är synd. Det gick långsamt och förmodligen fick jag inte samma kontakt med storyn som jag hade kunnat fått. För när jag läste första boken i serien, recension här, blev jag helt fascinerad och tyckte det var en väldigt spännande läsning.

I den första boken ställdes allt på sin spets och situationen skakas om. I den här andra boken utbryter tumult och kungarna gör sig beredd att lägga beslag på järntronen. Det är spännande, givetvis, men jag hade ibland svårt att gripas med i dramatiken. En annan bidragande faktor kan vara att jag redan vet vad som kommer hända, i och med att jag sett serien.... jag hade inte så goda förutsättningar.

Men! Det är en häftig saga som Martin berättar. Väldigt läsvärd, storslagen. Karaktärerna är enastående och bokens absoluta styrka. Hur de integrerar med varandra skapar alltid intressanta dialoger och handlingar. Och det var givande att också få ta del av personernas tankar, som kan vara svårt på tv. Bokens roligaste karaktärer att läsa om var nog Tyrion, och Arya.

Det rymmer också en del extrabitar att läsa som inte tagits upp i serien, vilket var spännande. Jag undrar fortfarande hur det skulle vara att läsa utan att ha sett serien, att inte veta vad som händer. Å andra sidan, det är mycket att hålla reda på så det har jag redan med mig.

Det var under den sista tredjedelen av boken, när jag sträckläste, som jag satt fastnaglad och kunde verkligen dras med. Då hade jag också hunnit vänja mig vid engelskan. Ibland var det så spännande att jag bara ville skrika, slog handen för munnen över den överraskningen som drabbade mig - igen, jag måste ha glömt några detaljer (och tur var väl det!).

Mitt betyg: 4 av 5

Serien:

1. A game of thrones

2. A clash of kings

3. A storm of swords, part one: steel and snow

3. A storm of swords part two: blood and gold

4. A feast for crows

5. A dance with dragons, part one: dreams and dust

5. A dance with dragons, part two: after the feast

6. The winds of winter (ej utkommen)

7. A dream of spring (ej utkommen)

Nanowrimo - andra veckan

Ännu en vecka har gått i nanowrimo, och nu har den första entusiasmen lagt sig och det börjar bli lite mer motigt. Såhär har det gått med skrivandet i veckan.

8 november

Efter två ganska bra dagar på över tvåtusen ord skrev jag denna dag endast 932 st. Den sämsta dagen hittills, men nån dag ska väl den också komma...

9 november

Kom åter på banan och skrev med stor glädje och mycket känslor denna dag, det blev 2257 ord.

10 november

Det gick många timmar innan jag tog mig i kragen och skrev. Det är slitsamt, men också nanos poäng, att skriva varje dag. Ibland vill jag bara vila från det hela lite längre, men inom 24 timmar måste fler ord in i dokumentet. Så jag satte mig och skrev. Efter det läste jag pep-talk från Stephanie Perkins och fick en stor dos inspiration. Lyckades klämma ur mig lite mer. Sammanlagt 1034 ord. Det går upp och ner.

11 november
Det gick bättre att skriva den här dagen, kände mig lite mer inspirerad och hade lite mer energi, slutade på 2449 ord.

12 november

308 ord. Jahapp, inga kommentarer..

13 november

En något bättre dag. Det känns lite läskigt att börja på de scener som jag ser som milstolparna. Det har också gjort att jag börjar bli nervös och stressad att jag bara är halvvägs, och att det är lika många ord tid. Hur ska det gå? Det blev 2007 ord denna dag.

14 november
1370 ord. En lite bättre dag i varje fall. Märkte att det blir fler ord nu när mina karaktärer gör det besvärligt för mig, de gör som de vill!

Sammanlagt skrivna ord andra veckan: 10357 ord
Är nu uppe i: 25439 ord

Mål inför den tredje veckan är att komma tillbaka till samma skrivmängd som den första. Allt försprång som jag drog på mig första veckan är nu som bortblåst, dags att lägga i en ny växel!